Hjälp klimatet med pappersåtervinning

posted by on 2011.04.15, under Miljö
15:

Pappersåtervinning är ett av många sätt genom vilket man kan bidra till att motverka temperaturökningen. Varje hushåll i Sverige genererar ungefär 100 kilo returpapper per år, och för många företag är siffran betydligt högre. Det papperslösa kontoret är ju, som de flesta nog vet, än så länge mest en utopi.
Genom att återvinna papper hålls det kol som funnit i träden borta från atmosfären längre tid än om det skulle ha förbränts, vilket gör att mängden koldioxid i atmosfären hålls nere. Därmed hålls klimatet också i schack. Pappersfibrer kan återvinnas mellan fem och sju gånger innan de är helt uttjänta, och under denna tid hålls kolatomerna i pappret borta från atmosfären.
Det papper som framför allt återvinns är ljust returpapper som tidningar, tidskrifter, kopieringspapper från kontor och returpapper från tryckerier. Kartonger och wellpapp går i retur från butiker och varuhus och återvinns vid tillverkning av ny wellpapp. Kuvert ställer däremot till problem i återvinningen p.g.a. limmet, och bör därför slängas i hushållssoporna.
Pappersbruken gör returfiber av returpappret, och av returfibern görs papper och kartong. Returpappret renas från sand, partiklar och trycksvärta innan det bleks med ditionit eller väteperoxid. Returfibern används framför allt för att tillverka tidningspapper, skriv- och tryckpapper, kartong samt liner och fluting, som i sin tur är de två elementen i wellpapp.
Returfiber av återvunnet papper utgör ungefär hälften av den totala mängd fiberråvara som används vid papperstillverkning. För det mesta blandas returfibern upp med helt ny färskmassa eller färskfiber innan den blir till papper eller kartong igen.

{ no comment } :| { Tags: }

Kom längre med en elcykel

posted by on 2011.04.08, under Miljö
08:

Att cykla är på många sätt det idealiska sätter att färdas på: man släpper inte ut några farliga ämnen alls, och dessutom får kroppen nyttig motion. Problemet är väl framför allt att man kan få lite väl mycket motion: det kan helt enkelt vara ansträngande att cykla längre sträckor, framför allt om man måste ta sig uppför många backar under cykelturen. Med en elcykel slipper man detta problem.
Tekniken och principen för elcyklarna är inte ny. Postens brevbärare har länge använt elcyklar på vissa sträckor, för att skona brevbärarnas ben. Principen att utrusta en cykel med en extra motor som kan ge skjuts i branta backar och på längre sträckor gav upphov till dagens mopeder: från början var de cyklar med hjälpmotorer. Dessa motorer var dock bensindrivna, vilket inte är att rekommendera idag, varken av miljömässiga eller ekonomiska skäl. Det är först under senare år som cyklar med eldrivna hjälpmotorer blivit tillgängliga för den breda allmänheten.
Förutom att de gör det möjligt att ta sig längre utan att använda sig av färdmedel som drivs av fossila bränslen är elcykeln även en stor hjälp för många äldre. Att cykla är för många ett glädjeämne i vardagen, men det är inte alltid som benen räcker till, framför allt inte i uppförsbackar. Med en hjälpmotor får man en extra skjuts när det behövs. Motorn ersätter dock inte trampkraften helt och hållet. Det är alltså fortfarande en form av motion att cykla på en elcykel, det motorn bidrar med är att öka cykelns räckvidd.

{ no comment } :| { Tags: }

pagetop